Hej alla fina läsare!

Jag brukar alltid tjata om att för att få vägledning i sitt vardagliga varande, så bör man iaktta sin omgivning. Allt som omger oss, pratar med oss. Allt omkring oss agerar som vägvisare i varandet, om vi väljer att se det så.

Imorse gick jag en vända med min hund och vi stötte på en grävling. Där stod hon och stirrade på oss och vi stirrade tillbaka. I det lilla ögonblicket av tystnad som fanns innan min hund började skälla, kände jag nyfikenhet och skönhet i grävlingen. Hon är vacker och jag älskar vilda djur – i vildhet. Det är det där ögonblicket när jag känner grävlingens hjärta slå i takt med min, klicket som uppstår, som får mig att viska ett tack till den. Ett tack från hjärtat för att den tog sig tid att ge mig vägledning.

“Grävlingen kommer till dig och talar om att våga söka nya vägar och inte tveka att stå i din kraft. Grävlingen påminner dig också om att en yttre hårdhet kan vara av nytta så att den inre styrkan i lugn och ro kan växa sig stark. Hårda tag och gränssättning kan vara vad du behöver anamma en stund.” © Andedjuren Talar 

Andedjur och livs levande djur bär alla ett budskap till oss, budskap som kan vägleda oss på Livets Stig och underlätta våra val och få oss att stå i vår egen kraft när det är rörigt omkring oss eller när vi vacklar i tillit. Titta om kring dig; i vaket tillstånd och i meditation, där finns alltid någon som vill dig något.

Ha en fin dag!