Vissa upplevelser kan nästintill inte beskrivas med ord, men jag ska göra mitt bästa. Salusand är en magisk plats och jag hade förmånen att få vistas här i några dagar inför eventet Skapelsen & Jag. Det är alltid bra att lära känna marken, väktarna och andarna på en plats där man ska jobba ceremoniellt. Jag packade därför in son och hund i bilen, direkt efter en fantastisk kurshelg i Mother Pinetrees Visdom®.
Ju närmare Salusand vi kom, desto vackrare blev vyerna. Bergen reser sig kring vägen och hela tiden ser du vatten i olika former omkring dig. Kustvägen är vacker och full av spännande och kraftfulla platser att stanna på. Det är en svindlande tanke att de här delen av den svenska kusten har funnits i 10 000 år.
Att komma till Salusand och gå till stugan (vackert renoverad). Du går på sand, jag menar – det är sand överallt! Det är som att bo på stranden vid Medelhavet. Och för mig som hundägare är det bästa av allt att hunden får vara med i stugan och på anvisad del av stranden. Naturligtvis alltid kopplad och till ’höger om spången’. Så underbart att få ha sin fyrbenta älskling med sig överallt. Det gör vistelsen så mycket lättare.
Ljuset är underbart och att sitta på altanen med morgonkaffet är en underbar känsla. Du hör och ser havet bakom sanddynerna och kan enkelt slappna av och helt enkelt sluta tänka. För mig som alltid är i farten, så infann sig en helt ny upplevelse – det är skönt att sitta still och tänka på ingenting alls. Nästa gång jag åker till Salusand ska jag sitta på stranden och måla enligt Själens Konst och tona in på platsen för att se själens 7 lager. Ljuset och energin är perfekt för skapande.
Här vid havet hittade jag den perfekta kombinationen av elementen; solen för elden, sanden för jorden, havsbrisen för luften och havet för vattnet. Och, det femte – jag. Här var det enkelt att vila på stranden i gryningen och låta sig vaggas av vågornas sång. Stagnerade känslor lossnade och smektes bort av vågorna. Det var så skönt att vada ut i havet och känna sanden under fötterna samtidigt som den uppstigande solen värmde huden, vattnet kramade kroppen och vinden smekte ens kinder.
Att hålla en elementceremoni här vid Sommarsolståndet kan bara sammanfattas av ett ord – ALLTET. Att åkalla jorden, luften, elden och vattnet här och dra ner solens kraft i jorden och i oss som deltog var kraftfullt. Vi drack solladdat vatten och vi offrade frön till jorden. Vi sjöng för elementen och vi hyllade allt som skapar Skapelsen. Och, som jag brukar säga ”utan Moder Jord skulle vi inte kunna gå, äta eller existera” och här är hon ytterst väldigt närvarande.
Jorden är min kropp. Vinden är mina tankar. Elden är min kraft. Vattnet är mina känslor. I mitten av allt står jag. Naken. Sårbar. Stolt. Ödmjuk. Allt är i balans exakt så som det är menat att vara.
Stranden bär också på minnen från förr. Blundar du och låter havet föra dig tillbaka i tiden kan du höra rösterna från förr. Skratt, glädje, längtan och sorg. Det är lätt att förstå att kvinnor för länge sedan använt stranden för sina ceremonier, men också att de stått här och väntat och längtat efter männen som gett sig ut till havs. Det är här de möts i älskog och sorg. Det är här de anammat alla sina känslor. Det går inte att undvika ens idag, hela Salusands strand bjuder in till att vända sig inåt och möta sig själv.
Den här platsen har kallat till sig en som kan förvalta både marken och det andliga arvet hon bär, för Salusand är en hon. En mystisk och förförisk älskarinna buren i Gudinnans famn och hon växer sig stark nu under sin förvaltares beskydd. Och till sin hjälp idag har hon en kraftfull kvinna som omfamnar henne med hela sin essens med ett starkt team i ryggen.
Jag som författare och andlig lärare/inspiratör berördes av den starka Skapande kraften på platsen. Min idébok är fylld med både skisser för ceremoniellt hantverk, anteckningar till kommande böckerna och till nya övningar/meditationer till mina utbildningar. Du kan inte undgå att bli inspirerad på den här platsen. En av visdomarna som viskades i vinden i gryningen var ”dina vingar bär dig alltid längre än vad du tror”.
Jag älskar den här platsen och jag kommer att återvända dit – för vila, för ceremonier och för att se Skapelsens skönhet.
Med värme & kärlek
Mira Hilaria